Motivation

När man spenderar rätt många timmar på släden hinner man fundera en hel del! Att köra medeldistans, som jag gör, kräver en hel del av hundarna, och även av mig som förare, dels i tid, det tar tid att träna, de flesta träningspass tar kring 2 timmar, sen för – och efter arbete, och om det är två spann som ska ut, så tar en vanlig träningsdag ca 5 timmar.. Dels så kostar det en hel del att hålla på, men det mesta som är roligt kostar 😉

Hundarna då? Har hört flertalet gånger att alla hundar kan ju springa långt, det är bara att träna och bromsa så att det inte går så fort, så fixar de det.. men alla hundar kan inte vara sprint hundar, då de inte gillar fart. Flertalet gånger har jag hört att hundar som inte passar som sprinthundar borde fungera som medeldistanshundar, för det är inte lika krävande, och visst, sprint är krävande på sitt sätt, med höga farter, så hundarna måste vara trygga med att springa fort, men jag håller inte alls med att alla hundar kan vara medeldistans hundar.. Jag har haft flertalet hundar som inte passar som medeldistanshundar, som är för intensiva, eller för ”lata”

Dagens medelsdistans är enormt mycket mer krävande än den var för några år sedan, farten är hög, och distansen är oftast från 40-60 km / dag. Att träna sina hundar att springa flera mil är inte svårt, de flesta hundar kan springa flera mil, men att få de att springa fort flera mil, där kommer svårigheten in!
Att hålla hundarna motiverade att springa mil efter mil i högt tempo, även när det går tung, och de börjar bli trötta är svårt.

Det gäller att man har hundar som litar på sin förare, som kämpar och vet att de kommer fram även om de är trötta.
Det är svårt att hitta balansen, att inte starta ut i för högt tempo, men även att inte bromsa ner för mycket heller, att hitta en fart där hundarna springer i ett bra tempo, utan att trötta ut de. Det här är ju något man måste träna på, så att hundarna känner igen situationen när man kommer på tävling.
Även en balans i att motivera hundarna, inte börja peppa de för tidigt, men även inte för ofta, jag vill ha en respons på mitt peppande, och skulle jag prata och berömma de hela tiden, så skulle till slut mina ord inte betyda något.

Hundarna måste även lära sig att bli trötta, att inse att det inte är något farligt, och veta att jag kommer att ta hand om de. Vilket jag oxå gör på träning, jag vill inte ha hundar som är rädda för att bli trötta, och när de börjar bli trötta så blir de även mentalt trött för att de blir osäkra. Så jag tränar de mentalt, i att kämpa på, även om kroppen är trött. Skulle jag bara köra träningsrundor där hundarna får komma hem i bra tempo och pigga, skulle de mest troligt bli rätt osäkra om de plötsligt blev trötta, och sluta springa. Hur jag gör? Jag kör träningsrunda där jag ökar distansen rätt mycket, hundarna blir trötta, men jag försöker se till att vara på spår där de känner igen sig och vet att vi är på väg hem, så att de kämpar på, även om tempot är väldigt lågt. Och de tar sig hem, och för varje gång jag gör det, så lär de sig att jag alltid tar de hem. Det är svårt att berätta hur jag gör, det låter kanske enkelt, men det är mycket magkänsla i det hela..

I dagens medeldistans så bör snitthastigheten ligga på 24-28km/t beroende på distans. På träning kör jag sällan så fort, då farten oftast ger skador och trötta hundar, jag försöker ligga på kring 22-23 km/t på träningsrundorna. ibland långsammare. Jag låter de sällan springa snabbare än 30 km/t även om de hade klarat av det, men jag tycker att mitt spann har fått det in i sig, och de brukar oftast lägga sig på 27-28 km/t i början, vilket gör att de inte är för intensiva, och rätt kloka, de vet att distansen oftast är kring 3-5 mil och de ska räcka hela vägen. Nu är de flesta hundar i mitt spann 5 år, vilket gör att de börjar få en fin rutin, unga hundar är oftast mer intensiva och måste lära sig hur det hela fungerar.

Så, att köra medeldistans är inte bara att stå på släden och njuta av naturen, inte om man vill få ihop ett bra spann, då är det att studera hundrumpor mil efter mil, dag ut och dag in, timma efter timma. Motivera när det behövs, hålla ner tempot lagom mycket när det behövs, och ge hundarna en trygghet, självförtroende och bra förutsättningar att lyckas!

Hoppas på att fler inser hur roligt och spännande det är att köra medeldistans, att stå på släden mil efter mil, bakom hundar som galopperar på i 25-30 km/t hela vägen, är enormt imponerande, när man kommer hem eller i mål efter 5 mil, med ett stärkt spann är häftigt, men samtidigt så kan mycket hända på den tiden, och man kan även komma in med ett slitet spann, spänningen att stå bakom hundarna och se om det håller hela vägen, är ibland väldigt nervöst, men lite av anledningen till att jag kör medeldistans, spänningen, tiden, att vara ute en längre tid och uppleva massor med saker ihop med hundarna.

Under denna vinter har tävlingarna gått bra, jag har haft ett stärkt spann som har gått väldigt bra! Jag har endast haft en skada, Veslas muskelbristning under 2a dagen på VM, och endast en hund har fått åka släde, Presten, när det var 1,5 km kvar av 65 km sträckan på vindelälvsdraget, vilket är mycket bra med tanke på att det har varit långa distanser på tävlingarna i vinter, och rätt tuffa förhållanden på alla tävlingarna. Hundarna har haft en bra form, varit stärka och tuffa.

Nu stundar en tid där vi endast glassar runt, åker till fjälls och myser på, sen blir det sommarvila med cykelturer och bad, innan höst träningen sätter igång igen, och snart är vi redo för ännu en säsong!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s